Jag känner mig ganska eländig nu... Det har precis börjat, men jag känner mig sååå eländig! Tycker synd om mig själv. Ingen som pysslar om mig och tröstar mig. Det får jag fixa själv.. Och ändå är det inte så farligt än.. Jag har inte tid.... Men nu är det som det är.. Bara att gilla läget och försöka få det att gå över....

(och jag veet... finns många som har det värre.. men jag får väl tycka liite synd om mig själv ändå?)