Dagen idag

Ja... Den försvann som vanligt i en rasande fart. Ibland så känns det som att man vill säga till klockan att stanna så att man hinner med.... Eller hur?

Ja, i alla fall så hann jag med en runda på gymmet förut.. Så skönt! Blev förvisso inte så mycket mer än min timme på crossen som var tung idag, men jag tog mig igenom den! Och så blev det lite benpress på det. Lite lagom sådär. Efter gymrundan så hade jag bestämt fika hos mamma å pappa, så dit bar det av. Och väl där när jag satt med min kopp kaffe och ostsmörgås, så blev det bestämt att vi skulle ta en sväng förbi kyrkogården. Farmor, farfar och farbror ligger på samma plats och vi var där och la dit en krans och tände ett ljus.

När man går på kyrkogården och ser alla gravstenar, blommor och ljus, så får man ett inre lugn. Det är svårt att förklara, men man blir liksom lite mer eftertänksam, fundersam över alla de som ligger där, över deras liv och över sitt eget lite. Speciellt om man ser flera nya platser som vi fick se idag på vägen till farmor, farfars och farbrors grav. Man blir lite sorgsen... 



Kommentarer
Postat av: Patrik

Håller med om en viss känsla att gå på kyrkogården. Tänk att alla som ligger där har varit livs levande människor med en egen historia. Inte konstigt att skogskyrkogården kallas för världsarv.

Tyvärr har jag själv för långt till mina släktingas viloplatser men får sända en tanke istället.

Sänder också ett R.I.P till alla döda och tackar dem för denna jord som vi fått ärva och förvalta till nästa generation.

2009-10-29 @ 20:52:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0