Den har varit minst sagt rörig... Många som ringer och frågar om julskinkor, även många kunder i butiken som tjatar på en. Man försöker förklara för dem att vi har reservationsstopp för tillfället pga brist och ökad efterfrågan, och att vi måste prioritera de som redan reserverat skinkor. Inte alla förstår och man får förklara för dem flera gånger... Men nu verkar det ändå som att alla får sina skinkor till jul och att alla blir nöjda.. *håller tummarna*

Vet inte vad det varit med mig idag, men det har varit snurrigt i huvvet, minst sagt! Har glömt saker framme, glömt hålla koll på grillad kyckling å på bakeoffen.. Kan vara alla skinkor som ställt till det... *S*

Men nu ska det tränas! Jag och syrran ska mötas upp för att göra första rundan på nya (för oss iaf) gymmet... :) Lite pirrigt, men rooligt!

tjing tjing

Detta är ingen bra start på den här veckan... Rörigt, strul i kassan och många kunder...
Varför är det så, att alla hem/institutioner kommer och handlar samtidigt på måndag morgon??
Och så undrar de varför vi inte har så mkt grönt i disken.
Ehm, det är måndag, varorna har inte kommit! Det måste väl vara lättare att storhandla på eftermiddagen då?
När allting kommit och är upplockat. Det måste man ju fatta, tycker jag, att det kan vara tomt tidigt en måndag.

Aja... Jag har i alla fall lyckats sälja lite fläskotletter idag, som jag ska åka och leverera lite senare.
Skönt när man kan göra så, hjälpa varandra lite.. :)

(bilden hittad på google)

De flesta vet väl om att det är röd dag idag? Skulle tro det....
Om jag säger så här.... Det sitter en stor skylt på fasaden vid ingången om helgens öppetider,
det sitter två små skyltar i själva ingången och en vid utgången.
Borde man då inte lägga märke till vad det är för öppettider?

Tydligen inte..... Våra kunder behöver nog få det upptryckt i fejset.... *mutter*









(bilden hittad på google)

Jag har funderat på en del saker. När man sitter i kassan på jobbet så kommer man i kontakt med en massa människor varje dag. Och ibland så blir det att man retar sig på en del saker...

Pantkvitton, kuponger, pengar och dylikt som läggs på bandet. Big no no! I alla fall enligt mig, det finns plats vid kassan att lägga detta på. Och varför måste man envisas med att lägga kuponger på den vara som rabatten gäller? Kupongen dras ändå av i slutet av köpet....

Kunder som står och nynnar, småsjunger för sig själva medans de letar efter sina pengar/kort i plånboken. Kan bli lite småirriterande när de även fortsätter när de packar ner sina varor....

Och de som inte kan knyta ihop frukt/grönsakspåsarna, så allt ramlar ut på bandet och de ibland tom blir irriterade på en annan.. Det är inte mitt fel! Jag försöker ibland knyta ihop påsarna som en markering liksom.. :)

Vi har ju såna kortterminaler där man får dra kortet själv, finns även chipläsare (som inte funkar). Man kan dra sina kort i olika ordning, antingen medlemskortet först och sen bankkortet, eller tvärtom. Eller om man bara ska dra medlemskortet för poängens skull. Då kan det ibland bli problem.. Men jag ska inte betala med kortet! -Ja, men du får dra kortet själv ändå. Och så alla som måste krångla till det när de ska dra sina kort, om man står framför terminalen så borde det lättaste vara att dra kortet med högerhanden, eftersom läsaren sitter på den sidan? Och inte vrida sig ur led nästan genom att dra med vänsterhanden? (lite svårt att förklara, måste nästan ses... *L*) Och varför är det så svårt att dra kortet åt rätt håll, när man markerat med pilar och text med förklaring hur det ska dras?

De som bygger varuberg, eller bara slänger upp varorna på bandet och tror att man ska vara klar innan de hunnit ställa undan korg eller kundvagn... *morr*


Fortsättning följer.......

Ja... Eller... Det är typ nio veckor kvar... Men på måndag ska alla ordrar för julskinkorna vara inne.. Eh, känns tidigt! Och det är inte lätt att få till det bra. Jag är ju fortfarande ganska ny på detta med såna viktiga beställningar... Gaah!! Så om jag börjar yra om skinkor och svintungor så skrik till!  :P Och vi ska lägga alla andra viktiga ordrar på måndag också, lika bra att fixa det på en gång, så alla får sitt julgodis och pepparkakor.... ;)

Brukar tycka att julen är mysig annars, med lite julpynt och en massa ljus... Jag gillar ljus som ni vet... hehe Så lite längtar man, dels för att då e man liite närmare våren... *fniss* Och så är det kul att jobba när det är mycket att göra... (även om det ibland känns jobbigt)

Nuu mina vänner ska jag överge soffan för några minuter och ställa mig i duschen..... *mmm*

Här är min sista reflektion till Utvecklingsgruppen. Känns ganska skönt att det är över.... :)

När jag klev upp på morgonen förra onsdagen så kände jag en förväntan, med skräckblandad förtjusning nästan. Hur skulle jag klara redovisningen och hur lång tid skulle jag få ihop där framme? Jag hade tankarna på att åka upp tidigare för att kunna lugna ner mig lite och förbereda mig, men så blev inte fallet. Ställde klockan tidigare än vad jag behövde, men det var segt att komma upp, trots detta så kom jag ner i tid till stationen men tyvärr så var ju som sagt tåget jag skulle ta inställt. Detta gjorde ju att jag blev mer stressad och lite orolig över att jag inte skulle hinna i tid. Men det gjorde jag och det kändes mycket lugnare att komma in i salen, än vad jag trodde från början.  Jag kände lugnet och i stort sett ingen nervositet.

När det gäller matteprovet så anade jag att det inte skulle gå så bra, hade missat att plugga tillräckligt. Så jag får skylla mig själv lite där, att jag inte tagit det ansvaret som behövdes för att klara av provet bättre. Jag känner att jag vill lära mig, men hittar inte tiden och orken till det. Speciellt inte på arbetstid, att sitta ner och kika runt och räkna osv.  Jag vet om att det ligger på mitt eget ansvar och försöker bättra mig på det. När vi fick tillbaka proven så trodde inte jag att det skulle bli många poäng, men jag fick ändå rätt på nästan alla frågor som jag svarat på. Så det blev ju ganska bra ändå, om jag får säga det själv.

När det gäller redovisningen så kände jag lugnet ända fram till det att det var min tur. Det var skönt att vara så pass tidigt i ordningen, det var alldeles lagom. När det så blev min tur kände jag nervositeten komma, och funderingarna surrade i huvudet; Vad ska jag säga, hur ska jag säga o.s.v.. Det kändes som en trygghet att ha powerpointpresentationen till hjälp, det var mina stödord till en viss del. Jag fick nog fram det mesta som jag ville ha sagt, men om jag ska vara ärlig, så kommer jag knappt ihåg vad jag sa där framme, det känns som en blackout nästan. Jag vet om att jag pratade lite om Jag vill, jag törs, jag kan och att jag sa en del om att det är mycket jag vill och måste våga. Men sen är det tomt.  Men jag klarade det! Och att jag stod där framme så länge som sju minuter har jag fortfarande svårt att tro, det känns häftigt!

Lika häftigt som det var att lyssna på alla andra och deras tankar kring sitt ledarskap. Det har varit en himla stor utveckling hos mig själv och de andra i gruppen känner jag, så det bådar gott inför framtiden. Det gäller bara att ta tillvara på den kunskap man skaffat sig och lära sig ännu mer, för det vill jag! Har funderingar kring att kika på lite kurser hos komvux i vår, kanske för att fräscha upp matten och engelskan, lite bokföring. Många funderingar blir det!

Tack till er; Mats, Johanna och Göran för att ni gav mig den här chansen! Kommer aldrig att glömma detta.  Fast en sak som jag känner, är att det var för långt mellan träffarna. Jag tror att det blivit lättare att ta till sig allt och koncentrera sig mer, om det varit lite tätare mellan gångerna.

Sitter i lunchrummet på jobbet, det är dax för något som ovanligt som ett möte... Det händer lixom inte varje dag om man säger så. Har fixat lite fika och så, gottigt! Och så tänkte jag faktiskt passa på att köra min redovisning, för att öva lite inför nästa vecka... Pirrigt! Vad ska mina arbetskamrater säga... hmm...

Tjing tjing så länge!

(bilden hittad på google

Detta är min sista, skriftliga reflektion till Utvecklingsgruppen 2009. Det känns skönt, men ändå skumt. Det har varit tre träffar hitills, och den sista är 7 okt. Jag kan känna att det gått lite för lång tid mellan träffarna, man hinner glömma ganska mycket. Men det har ändå varit lärorikt och nyttigt för min del, måste jag säga! Återigen, det är fokus på JAG i kursen, så därför lite tjatigt i texten, om ni skulle orka läsa hela... *L*

När denna kurs kom på tal så tänkte jag, kul! Jag kommer att lära mig massor och träffa lite nya människor. Jag har arbetat i samma butik sedan jag gick i gymnasiet och har länge stått still och stampat på samma ställe känns det som.

Jag har aldrig haft tanken att bli en ledare, och varit nöjd med mina ansvarsområden som jag haft. Men för ett år sen fick jag erbjudande att ta över en ganska viktig avdelning i butiken, och det är köttdisken. Jag kunde inte tacka nej till det och har sedan dess försökt lära mig mer om just kött och beställningar osv. Jag vill lära mig ännu mer och försöker ta till mig tips och idéer från medarbetare, kunder och vänner. Egentligen så har jag svårt att se mig själv som en ledare, kanske p.g.a. att jag som sagt varit på samma plats så länge, och inte haft tanken på att bli en ledare. En ledare för mig är någon som hjälper sina medarbetare till att prestera, det är någon som lyssnar och förstår, som kan motivera andra till att bli ännu bättre på det de är bra på.  En ledare är för mig någon som är tydlig med vad denna vill uppnå och ha uträttat.

Jag vill bli en ledare som besitter dessa egenskaper, jag vill bli en ledare som andra kan se upp till och känna att de kan vända sig till, vad det än gäller. Jag vill vara en tydlig ledare som visar vad jag vill ha gjort och vilka mål jag har. Jag vill våga ta steget till att bli en ledare, jag känner att jag som sagt inte är där riktigt än.

Sammanhållningen på en arbetsplats är något som är väldigt viktigt för att arbetet ska flyta på bra, och i rätt riktning; framåt. En ledare ska, tycker jag, jobba för att detta är något som funkar.  Det kan vara t.ex. att ha en öppen dialog sinsemellan, anordna fester/träffar på fritiden så alla lär känna varandra på ett annat sätt, och framförallt så känns det som att möten och information om vad som händer och sker är väldigt viktigt.

Jag känner att jag har mycket att ge, men ändå mycket att lära mig. Det är upp till mig själv, mitt eget ansvar att våga ta steget till att lära mig.  Att bli en bra ledare, som många kanske ser upp till, är inget som händer över en natt. Övning ger färdighet! Jag är övertygad om att man aldrig är helt fullärd. Men efter denna kurs är jag och de andra i gruppen en bit på vägen i alla fall.

Kom på en annan sak.. Att jag inte lagt upp min reflektion angående senaste kurstillfället... Här kommer den.. :)

På eftermiddagens övning med Charlotte fick jag mig en tankeställare när det gäller samtalstekniken, men det var knepigt att hålla sig till reglerna, att inte försöka ge lösningen direkt. Tycker detta är väldigt intressant och ska försöka tänka på det om någon skulle komma till mig med ett problem eller dylikt.  Feedbacksamtalet med Mats sa mig ganska mycket, all min utveckling och framgång i denna utbildning ligger under mitt ansvar. Det har jag väl vetat om hela tiden egentligen, men har ändå någonstans tänkt, äsch det ordnar sig ändå. Men nu ska det bli ändring, hoppas jag! Har pratat med chefen lite, och med andra medarbetare som ger mig idéer och feedback hela tiden.

Jag tycker annars att detta kurstillfälle innehöll mycket information som är nyttig och behövlig. Jag lyssnar, skriver lite, men ändå känns det som att jag inte kommer ihåg så mycket. Fast det kanske blir så att när man får användning för den informationen man fått, att det dyker upp i minnet? Annars får jag utnyttja detta fantastiska nätverk man fått genom utvecklingsgruppen.

Vet ni, att jag börjar känna mig på gott humör... Det känns som att kursen gick bättre idag, jag vet vad som måste göras och det är bara JAG själv som kan få bollen i rullning... Men det är inte så jättelätt att ta steget, fast jag tycker själv att jag kommit långt som insett att det måste göras.

TACK till alla kurskamrater och kursledningen för en omtumlande och lärorik kursträff denna gång! Nytt sätt att tänka på och det är inte lätt som sagt... Men jag är en bit på vägen i alla fall, tycker jag själv.

Hoppas det känns lika bra imorgon när jag vaknar och ska till jobbet....













(bilden hittad på google)

Jag vill så mycket, men det finns inom mig. Har så mycket tankar, ideer och ord som vill ut... Angående jobbet.. Angående annat.... Men idag är det jobbet som tar upp mina tankar till största delen. Ligger i sängen på hotellet i Sundbyberg och försöker reflektera över allt som sagts och gjort idag, första dagen på kurstillfälle 3. Det är f-n inte lätt ska ni veta! Har aldrig varit i denna situation på jobbet förut och det känns tufft, psykiskt. Att tänka på MIG själv, att se utifrån MIG själv och mina förutsättningar. En sak jag ska göra, måste göra när jag kommer till jobbet på fredag, det är att ta fram utvecklingsplanen. Den är till för MIG och min utveckling. Jag MÅSTE få tid till detta för att kunna komma vidare och för att kunna utvecklas. Jag vet detta, men är inte lätt att våga ta steget att gå fram till chefen och ställa kraven... Jag har aldrig varit den som ställt krav och att börja med det nu efter tolv år, det är inte lätt att tänka om.

Jag vet vad som måste göras, jag måste våga ta steget...
Jag måste våga ta smällen....
Det är så jäkla svårt.

 

Kom på att jag inte lagt upp min reflektion angående mitt eventuella ledarskap. Skickade ju in läxan förra veckan till min handledare och nu tänkte jag lägga upp den här på bloggen. Kommentera gärna!

Att reflektera över en sådan här sak är inget man gör i en handvändning. Hur skulle jag vara som ledare? Det är en väldigt bra fråga måste jag säga, och jag ska försöka svara på den.

En bra ledare för mig, är en ledare som lyssnar och är lyhörd, uppmuntrar, leder tydligt, ger både positiv och konstruktiv kritik. En bra ledare ska kunna upp-märksamma sina medarbetares brister och medverka till att dessa eventuella brister jobbas bort. En bra ledare ska kunna uppmuntra sina medarbetare till att vilja driva butiken till en ny nivå. Detta är egenskaper som jag hoppas att jag en dag kommer besitta.

Jag vet inte om jag kan kalla mig för ledare riktigt, men jag har ett ansvar som sträcker sig över en viktig del av butiken. Mitt ansvar är köttdisken, bakeoffbrödet och färska brödet. 

Jag försöker vara tydlig när det gäller hur jag vill ha det med bakeoffbrödet; skriver upp på skyltar hur mycket som ska förberedas inför kommande dag, jag pratar med kvällspersonalen som förbereder om det är något som är slut eller om det är något som är på kampanj. Jag försöker också få alla att förstå vikten av att det är noga med städning i skåpen och påfyllning av brödpåsar, exempelvis. Det är nog på denna avdelning som mitt ledarskap märks mest, eftersom jag sköter köttdisken i stort sett på egen hand, med undantag av råd om beställningar och dyl. av chefen och den tidigare ansvariga för köttdisken.

Jag vill kunna leda mina medarbetare till en bra sammanhållning, att alla jobbar mot samma mål och att alla är öppna för förändringar. Att det är viktigt för butiken, att alla kommer överens och jobbar mot samma håll är en självklarhet. Sen att man kanske inte “klickar” till 100%  med alla, det får man försöka ha överseende med och ha det som intresse, att det ska funka ändå på butiken. Jag vill vara en ledare som på ett plan är kompis med sina medarbetare, men ändå såpass professionell att man kan vara tydlig, uppmuntrande och lyhörd.

Jag känner att jag behöver bli bättre på att planera min tid, att vara mer tydlig om hur jag vill att det ska vara på mina ansvarsområden, när jag inte är på plats. Jag försöker också lyssna på idéer från mina medarbetare, som kan hjälpa mig i mitt dagliga arbete.

Att bli en bra ledare är inget som händer över en natt, det är något som jag behöver jobba på, och jag är helt övertygad om att man är aldrig helt fullärd. Precis som med det mesta här i livet, så lär man sig alltid något nytt varje dag.